Spår av idealitet – Träff 1

Förberedelser för processledaren

Innan första träffen i Spår av idealitet finns det några saker som processledaren behöver förbereda och säkerställa. En viktig del av förberedelserna sker redan i uppdragsdialogen med församlingen (se nedan). Men det finns även andra saker att tänka på.

Här följer några checklistor för uppdragsdialogen samt de övriga förberedelserna. Checklistorna är inte fullständiga och allt som står i dem behöver kanske inte göras i alla sammanhang. Var klok och anpassa efter de rådande förutsättningarna.

• Checklista Uppdragsdialog

  • Boka in ett möte för Uppdragsdialog med kyrkoherden där ni går igenom nedanstående punkter. Syftet är att komma fram till en gemensam förståelse och en överenskommelse kring vad det är ni vill åstadkomma med Spår av idealitet. Ska flera än kyrkoherden vara med på mötet?

  • Samtala om varför församlingen valt att jobba med Spår av idealitet. Vad vill de ska hända? Hur relaterar det till det som står i församlingsinstruktionen? Formulera tillsammans med församlingen ett syfte för de tre träffarna.

  • En viktig del är att vara överens om förhållandet mellan processledarens roll och den roll som församlingen (kyrkoherden? En arbetsgrupp?) har som processägare. Vem ansvarar för vad och vilka förväntningar finns på varandra? Varför har de kontaktat just dig/er?

  • Samtala om vilka som är tänkta att vara med i processen. Ideella, anställda, förtroendevalda medarbetare? Ungdomar, äldre? Personer med speciella förutsättningar och behov?  Motivera och koppla till syftet med träffarna.

  • Gör klart kring frågor om ekonomi och eventuell ersättning för processledningen.

  • Gå i förväg igenom materialet för de tre träffarna och gör ett utkast för upplägget. Gå tillsammans igenom materialet vid mötet och var beredd att justera det efter församlingens specifika behov och önskemål. Ska det skickas ut i förväg till kyrkoherden?

  • Kom överens med församlingen om hur mycket jobb som kan utföras av dem mellan träffarna. 

  • Be församlingen utse någon eller några som är ansvariga för dokumentation och att göra ett minnesspår vid varje tillfälle.

  • Stäm av praktiska frågor som när och var ni ska ha träffarna. Vilka datum och tider är det som gäller?  Är lokalerna ändamålsenliga? Finns utrustning för ljud och bild? Finns utrymme att jobba i mindre grupper? Finns det ytor att sätta upp blädderblocksblad på väggarna? Hur gör ni med fika och mat? Med mera.

  • Sök kunskap om hur nuläget är i församlingen. Det finns nästan alltid saker och förutsättningar som processledaren bör känna till för att på bästa sätt kunna anpassa processen så att det blir så bra som möjligt för församlingen.

• Checklista övriga förberedelser för processledaren

  • Om du inte varit i lokalerna är det värdefullt att vara i mycket god tid för att bekanta dig med dem på plats. Ett alternativ kan vara att ha mötet kring uppdragsdialogen i lokalerna.

  • Gå igenom materialet och detaljplanera träff 1 genom att:

    • välja metoder och övningar

    • bestämma vem som gör vad

    • gör en uppskattning om hur mycket tid varje moment kan ta

    • bestämma hur lokalerna ska vara möblerade

  • Var mentalt beredd att ändra på det mesta av detaljplaneringen utifrån det som händer i rummet och gruppens behov för stunden! Stäm löpande av med din processledarkollega och kyrkoherden.

  • Påminner om föregående två punkter … noggrann detaljplanering och beredskap att ändra utifrån gruppens behov!

  • Bestäm om ni väljer att deltagarna ska lyssna på poddavsnittet om Idealitetens historia i Svenska kyrkan i förväg. Meddela församlingen att de skicka ut det till deltagarna i god tid innan första träffen, med uppmaning att lyssna på det.

• Förberedelser för församlingen

  • Formulera syfte för satsningen på Spår av idealitet, se ovan.

  • Utse ansvariga för dokumentation och minnesspår, se ovan.

  • Fundera över vilka som ska bjudas in att vara med vid träffarna kring Spår av idealitet. Se ovan. 

    • Hur många? 

    • Den som vill? 

    • God representativitet från församlingslivet?

   Ju flera som är med och som finns representerade i processen desto flera känner delaktighet och medägarskap i de aktiviteter som församlingen beslutar att gå vidare med.

  • Skicka ut poddavsnittet Idealitetens historia i Svenska kyrkan till deltagarna i förväg, med en uppmaning att de ska ha lyssnat på det i förväg. 

Inledning

Tänk på att ge gott om tid för det som handlar om uppstart av processen nedan. Det gäller hela innehållet fram till Idealitet i Svenska kyrkan. Den tid som läggs på uppstarten av en process är väl använd tid! 

Om det finns tid kan processledaren med fördel hälsa på alla deltagare allt eftersom de kommer. Drop-in fika kanske …

Välkommen
Någon från församlingen hälsar välkommen. Förslagsvis den eller de som har rollen som processägare. Processledaren bör inte var den som hälsar välkommen!

Tankar för dagen - andakt

• Bibeltext - t.ex. 1 Kor 14:26

• Sång - Delta med våra gåvor

• Bön

Presentation
Processledaren presenterar sig och det sammanhang hen kommer ifrån. 

Är det relativt få deltagare kan var och en få presentera sig med namn och vilken roll och uppgift de har i församlingen. Är det (för) många kan processledaren göra presentationen genom handuppräckning med frågan om vilka som är ideella, förtroendevalda och anställda medarbetare. Finns det någon ytterligare kategori?

Incheckning
Incheckningsfråga – det här vill jag bidra med idag.

Använd gärna Mentimeter eller Microsoft Forms och gå sedan igenom svaren tillsammans med gruppen.

Om du inte använder mentimeter fungerar det med post-it lappar. Deltagarna skriver och går sedan fram och sätter sin lapp på blädderblocksblad. Processledaren läser upp dem. 

Vad är Spår av idealitet?

Även fast fokus på det valda spåret ligger på träff två och tre är det viktigt att redan i början presentera vad spår av idealitet är för något. Använda gärna den PowerPoint som finns tillgänglig eller den information som finns på ideellt forums hemsida. Berätta vilket spår de valt och läs berättelsen till just det spåret. Avsluta gärna med bilden av de nio spåren och låt deltagarna samtala i bikupa enligt frågorna nedan.

Samtalsfrågor till bikupa

• Vad tänker du och vilka känslor väcks när du ser de ord som används för de nio spåren? 

• Vad tänker du kring att församlingen vill utveckla just det spår som ni valt?

Uppstart av processen – MARS eller SURÖ

En viktig del i uppstarten av varje grupprocess är att tydliggöra syftet med varför vi ses, vilka ramar och spelregler som gäller samt vilka roller och förväntningar som finns. Det finns olika sätt att benämna dessa delar och vi har tagit med två varianter här. Välj vilken akronym ni vill använda av MARS eller SURÖ.

Målsättning
Agenda
Roller
Spelregler

Syfte
Upplägg
Roller
Överenskommelser

Se separat dokument om MARS eller SURÖ.

Målsättning eller Syfte
Om det finns ett formulerat syfte enligt förslaget under förberedelser läser ni igenom det tillsammans, antingen på PowerPoint eller på ett förberett blädderblocksblad.  Deltagarna pratar några minuter om det två och två. Stäm av i storgrupp och det finns några frågor eller förslag på justeringar till syftesformuleringen. Gör eventuella ändringar och bekräfta sedan syftet genom att fråga deltagarna i storgrupp. 

Om processledaren inte i förväg formulerat ett förslag på syfte tillsammans med församlingen bör hen ha ett eget förslag förberett.

Agenda eller Upplägg
Skriv i förväg upp dagens program på ett blädderblocksblad. Gå igenom innehåll och tider för dagen. Öppna upp för frågor eller synpunkter. 

Roller
Gå igenom vilka roller som finns och vad de som förväntas av respektive roll. 

• Processledaren – ansvarar för att leda församlingen i processen kring Spår av idealitet. Ser till att innehållet i dagarna driver det formulerade syftet, att tidsramarna hålls och att spelreglerna hålls. Stämmer löpande av det med processägaren.

• Processägare – församlingen, eventuellt genom kyrkoherden eller en speciell arbetsgrupp. Samtala om vad det innebär att församlingen äger processen. Lyft specifikt vad det innebär att det INTE är processledaren som äger och ansvar för processen.

• Deltagarna – samtala om vad som förväntas av rollen som deltagare.

• Andra speciella roller som kan finnas:

  • Ansvarig för dokumentation och minnesspår. Stäm av om det ok för alla att vara med på bild.

  • Ansvarig för att hålla kolla på tid och att det finns tillräckligt med pauser.

  • Ansvarig för fika och mat

  • …

Spelregler eller Överenskommelser
Låt deltagarna ta fram ett antal spelregler eller överenskommelser som ska gälla för att dagarna ska bli så bra som möjligt. Spelregler som bidrar till det ni vill åstadkomma under dagarna. 

• Ställ frågan direkt i storgrupp eller låt dem först prata några minuter två och två. 

• Skriv upp förslagen på ett blädderblocksblad. 

• Fråga om det finns några speciella förutsättningar bland de som är närvarande som ska tas hänsyn till. 

• Ställ frågan om det finns ytterligare förslag. 

• När det är ”nog med förslag” ställs frågan om alla är överens om spelreglerna. Det är viktigt att det är deltagarna som sätter spelreglerna och att de upplever att det är deras överenskommelse.

Som processledare kan det vara bra att ha några tankar kring spelregler som är speciellt viktiga. Om deltagarna inte föreslår någon av dem kan processledaren i slutet ställa en fråga till gruppen om det är okej att också ta med de spelregler som processledaren föreslår.

Parkeringslista

Det är bra att ha en parkeringslista där viktiga frågor som kommer upp, men som inte passar att ta just i den stunden, skrivs ner. Förbered ett blädderblocksblad för parkeringslistan. Processledaren ansvarar för att det som finns på parkeringslistan tas upp senare. Se förberedelser för träff två och tre.

Förväntningar och farhågor

För att få ytterligare kännedom om var deltagarna befinner sig kopplat till processen och det valda spåret är det klokt låta dem få dela sina förväntningar och farhågor. Stäm av dem gentemot det panerade innehållet och upplägget. Var beredd att vid behov justera det planerats. 

Oavsett vilket spår församlingen har valt att fokusera på finns det några mera generella teman och begrepp gällande idealitet i Svenska kyrkan som är viktiga att ha med sig in i den processen. Hur har det ideella engagemanget sett ut genom Svenska kyrkans historia? Hur relaterar det till kyrkans teologi kring frågor om församlingssyn, människosyn och medarbetarskap? Vad kan vi lära av aktuell forskning kring idealitet?    

Det handlar både om att säkerställa en viss nivå av kunskap men framför allt att få reflektera tillsammans kring de olika delarna, för att så långt som möjligt uppnå en gemensam förståelse kring begreppen. 

Efter en inledande övning kommer fyra olika teman och begrepp som alla har samma upplägg i materialet. Dessa är:

• Idealitetens historia i Svenska kyrkan

• Idealitetens Varför i Svenska kyrkan – teologi och identitet 

• Medarbetarskap och människosyn 

• Vad säger forskningen?

Till var och en av dem finns en inspelad film eller podd där några personer från Ideellt forum delar med sig av tankar, insikter och erfarenheter. Det finns också PowerPoint-bilder att använda samt en pedagogisk övning. Till sist finns också förslag på ett antal frågeställningar att samtala och reflektera kring. Alltså inspel med tankar och ”stoff” kring temat, en övning som öppnar upp för samtal, samt förslag på frågor att reflektera vidare kring. 

Poddavsnittet om Idealitetens historia i Svenska kyrkan kan med fördel skickas ut i förväg till deltagarna, med en uppmaning att lyssna på det i förväg. När det gäller de övriga tre delarna kan processledaren välja att visa alla filmer och poddar som de är. Om det känns som för mycket upprepning av metod kan processledaren (eller någon annan) se eller lyssna på dem i förväg och sedan själv föredra innehållet i någon av dem, eventuellt med stöd av PowerPointen. Speciellt delen om forskning lämpar sig bra för det.

Här uppmuntras till kreativitet!

Idealitetens historia i Svenska kyrkan

Idealitetens Varför i Svenska kyrkan – teologi och identitet

Film (länk)

PowerPoint (länk)

Medarbetarskap och människosyn

PowerPoint (länk)

Vad säger forskningen?

Om ordet Samhällsengagemang

För att komma igång med reflektionen kring det spår ni valt gör ni följande fyra delar.

1. Läs texten om spåret Samhällsengagemang

2. Gör fyra-hörnsövningen

3. Se på filmen med inspirationsföreläsningen

4. Avsluta med samtal

• Läs texten om ordet Samhällsengagemang i storgrupp. Låt gärna några deltagare turas om att läsa.

  I en församling med samhällsengagemang finns en rörelse från brukare till bärare i alla delar av livet. Vi är bärare av kyrka i vardagen, i samhällets alla delar och funktioner där vi finns i olika sammanhang, och vi gör skillnad där vi är.

  Här engagerar sig anställda och ideella medarbetare tillsammans för "världens skull", med en kärleksfull och ödmjuk blick för behov och brister. Här finns en vilja och en längtan att på olika sätt få göra skillnad för andra människor. Genom en varm jacka, ett bollplank eller ett ställföreträdande hopp. Människors utsatthet är inte främmande, men inte heller definierande. Vi hjälper inte andra – vi hjälper varandra. Kyrka är vi tillsammans.

  I en församling med samhällsengagemang är samverkan med andra organisationer och offentlig sektor ett naturligt sätt att vara kyrka, där både anställda och ideella medarbetare är med och bidrar. Både i det löpande arbetet och när det finns behov av större insatser är församlingen ett sammanhang där många väljer att kanalisera sitt engagemang. Församlingen kan snabbt ställa om vid stora kriser eller händelser i närsamhället både med alla de medarbetare som redan är engagerade och ta emot nya som vill vara med och bidra.

  I församlingens tjänst utför ideella medarbetare uppdrag som kräver hög kompetens. Några bidrar med juridisk stöd där församlingen ser behov, andra med ekonomisk rådgivning eller samtalsstöd. Några utför viktiga uppdrag som många kan bidra med. De bäddar sängar i ett transitboende för ensamkommande ungdomar, de är ideella på församlingens ungdomsgård eller packar och delar ut matkassar.

  I en församling med samhällsengagemang utvidgas arbetssätten när många vill engagera sig i specifika frågor. Det utmanar, men driver också fram nya arbetssätt och skapar nya kontaktytor och allianser. Trösklarna är låga och taket är högt. Samtalet om liv och tro är självklart och enkelt.

  I en församling med samhällsengagemang är den profetiska rösten stark.  Församlingen räds inte den utan välkomnar och utvecklar den både inåt och utåt. Den hörs i det offentliga rummet och överallt där församlingens med-lemmar finns i sin vardag. Samhällsengagemanget går inte bara utanför kyrkväggarna, det går också utanför landsgränserna genom Svenska kyrkans internationella arbete, i ömsesidighet och respekt.

Inspirationsföreläsning  
Hur kan kyrkan bli mera intresserade av människor? Henrik Törnqvist, från Ideellt forums idédag 2023

Förslag på alternativa föreläsningar finns i separat pdf.

Samtal fortsätter
Läs mer om metoden

Samtala i mindre grupper, välj en samtalsledare. 

Frågor att samtala vidare om

• Vad säger ordet delaktighet dig? 

• Vilken känsla väcktes av föredraget?  

• Vilken tanke hänger sig kvar?  

• Vad vill du berätta vidare för en vän?

Inför nästa gång
Förbered denna punkt i förväg med kyrkoherden. Stäm av strax innan för att se om det ska ändrats något i det bestämts i förväg. Läs igenom upplägget för träff två och tre. Där finns förslag på vad som kan göras innan nästa träff, både för processledaren och för församlingen. 

Fråga gruppen om det finns något de vill lägga till i parkeringslistan. 

Utcheckning
Runda i storgrupp – (var tydlig med att det alltid okej att passa för den som vill det.

• Vilket ord, tanke eller känsla ligger högt uppe just nu?

Eftersnack 

• Stäm av med kyrkoherden och eventuellt några fler från församlingen hur de upplever att dagen varit. En kort utvärdering.

• Stäm av om ni behöver justera något gällande förberedelserna inför nästa träff samt upplägget för kommande träffar. Behövs det ett separat planeringsmöte?

• Använd gärna Sensus metod för lärande samtal.

Lärande samtal
Titta tillbaka på en genomförd process eller aktivitet i syfte att skapa lärande framåt. Samtala i gruppen utifrån nedanstående frågor. Om du har gjort något själv kan du också använda dem för reflektion med dig själv.

• Vad ville vi åstadkomma?

• Vad gick bra och varför? Vilka var framgångsfaktorerna?

• Vad kunde vi ha gjort annorlunda?

• Hur fungerade samarbetet?

• Vilken feedback vill jag ge till mig själv och till andra?

• Vilket lärande tar vi/jag med oss/mig?

• Vilka konsekvenser får det för utveckling och strategier framåt?