Tomas Pettersson

Tomas Pettersson, 37 år, ideell medarbetare i Bollebygds församling

Varför blev du engagerad i Bollebygds församling?
- Min fru fick arbete som diakoniassistent i församlingen, vi var nyinflyttade med två små barn och jag var föräldraledig och arbetslös. Kyrkan blev en naturlig och positiv ingång i ett för övrigt ganska svårt sammanhang. Att gå in i ett församlingsengagemang var dock enkelt för mig eftersom jag ändå sedan tonåren varit aktiv i olika kyrkor. Från min tidiga erfarenhet av Lerbergets kyrka, en samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan, fick jag med mig det bästa av frikyrkans frihet och Svenska kyrkans välordnade organisation. Sedan har jag också svårt att säga nej till roliga saker.

Vilka uppgifter har du?
- Sedan 2005 sitter jag i kyrkorådet, är med i en gudstjänstgrupp och sitter i en projektgrupp som ska ta fram en långsiktig församlingsstrategi. Jag har också sjungit i en gospelkör, men det var inte riktigt min grej. Ett tag försökte vi med lovsångsgrupper som skulle kompa sången i gudstjänsten. Vi träffades en timma innan gudstjänsten för att öva, men det blev lite för improviserat. En gång kom en av gruppledarna med en stor kontrabas och en son som spelade trummor, en annan gång kom en man med ett dragspel. Det var ett kul försök, men resultatet blev inte så bra. Jag har dock saknat ett naturligt sammanhang för mig som tycker om att sjunga och spela i kyrkan.

Vilka är dina motiv för att engagera dig i kyrkan?
- Jag har en relativt tydlig bild av hur en församling där jag trivs ska se ut. Det viktigaste är församlingssynen. Församlingen är i första hand de som vill vara med, inte de som råkar bo på en viss sida av en linje. Den består av människor som vill bidra med något, inte bara något som anställda ’hittar på ’ för att man ska känna sig delaktig. Likväl som att ingå i en gudstjänstgrupp kan ’uppdraget’ som församlingsmedlem vara att ’vara en god granne’. Alla bär vi kyrkans uppdrag, inte bara de som har en officiell roll.

Finns det några hinder som gör att det är svårt att engagera sig i din församling?
- Nej, jag är nog en person som tar för mig. Men jag kan uppleva en onödig försiktighet både bland ideella och anställda. Det finns en otydlighet i vem som har ansvaret för olika saker vilket gör att man kan få svaret ’fråga någon annan’ hela tiden. Kanske finns det också vissa strukturhinder i form av praktiska detaljer så som nycklar och liknande. Men det handlar inte om ovilja. Tvärtom har församlingen förändrats mycket i positiv riktning.

Av Ulrika Naezer/Göteborgs stift