Annika Hövner

Annika Hövner, 40 år, ideell medarbetare i Björkekärrs församling

Varför är du engagerad i Björkekärrs församling?
Till att börja med av en "slump". Jag hade haft en tung period på jobbet och hade dessutom letat efter en kör i några år. Jag började i Alpha med tanke på att gå även Beta men blev istället tillfrågad om att vara medhjälpare på nästa Alphakurs. Efter några månader började jag i gospelkören. Dessa aktiviteter gjorde att jag lärde känna en massa trevliga personer i församlingen och eftersom jag lever ensam och inte har någon "egen" familj, så behöver man extra många, andra goa människor omkring sig. Jag ser Björkekärrs församling som mitt andra hem.

Hur länge har du varit engagerad inom ett visst område?
Kören har jag varit med i sedan januari -05, Alpha/Beta i sex terminer, "PPV-körare", dvs den som sköter datorn som visar texterna på gudstjänster/mässor, ca 1½ år och kyrkvärd ungefär lika länge.

Trohet över tid eller mer av enstaka insatser?
Det är nog lite olika. Kören t ex är något jag vill engagera mig i till 100%, sedan beror det lite på övriga omständigheter. Alpha fick jag sluta med pga sjukdom men som jag ser det nu, kan jag nog tänka mig att göra någon mer period längre fram. Annars känns det bra för mig att "prova på" under en period och sedan kanske göra ett uppehåll och prova något annat. Bl.a. ger det ju möjlighet att lära känna nya människor och man får möjlighet att hitta en plats där man både passar och trivs, och kan få använda sina gåvor.

Vilka är dina motiv (tradition, plikt, källa till glädje etc)?
För mig är det absolut i första hand en källa till glädje och gemenskap. Men sen tycker jag också att det känns rätt att inte bara ”ta”, utan även att ge. Jag gör mina "uppdrag" både för min egen skull och för Gud (och mina medmänniskor). Men jag skulle inte kalla det "plikt". Det här är den första församling där jag är med som frivillig, så för mig är det inte heller tradition.

Vad är en församling för dig?
Min församling är till stor del den ”egna” familj jag aldrig fått. En familj där jag delar min tro med de andra "familjemedlemmarna" men även en plats där jag träffar sanna vänner och äkta omsorg. Där man får vara sig själv och bli respekterad för den man är, sedd med "Guds ögon" och inte med samhällets kritiska blickar. En plats där jag helt kan få ägna mig åt att umgås med både Gud och vänner.

Hur är ditt förhållande till församlingens anställda?
Mitt förhållande till de anställda är mycket bra! Jag vet inte om det ska värderas på något sätt, men jag har upptäckt att jag - rent känslomässigt - inte gör så stor skillnad på anställda och frivilliga.

Av Ulrika Naezer/Göteborgs stift