Kvinnor och män i ideellt arbete

Är det någon skillnad i mäns och kvinnors ideella engagemang? Vilka är mest engagerade? Hur ser engagemanget i Svenska kyrkan ut, i relation till övrigt ideellt engagemang i vårt samhälle idag?

Männen i majoritet
Det ideella engagemanget är högt i Sverige och har haft en svag ökning alltsedan man genomförde den första studien i början av 1990-talet. Drygt 50 % av befolkningen uppger att de gör frivilliga insatser utanför den egna familjen. Efter Nederländerna är Sverige det land i Europa där frivilligt arbete är vanligast. Tittar man däremot bara tittar på andelen kvinnor som utför frivilligt arbete, så kommer Sverige först på en fjärde plats. Det är alltså männens engagemang som drar upp den svenska statistiken.
   En anledning till att kvinnor i Sverige inte i lika hög grad är ideellt engagerad som sina medsystrar i Nederländerna, Storbritannien och Belgien kan vara att i dessa länder har frivilligorganisationer som bedriver vård och omsorg ett större utrymme och inom dessa områden är kvinnorna i majoritet.
   I Sverige ökar andelen kvinnor som gör frivilliginsatser och den ökning av det ideella engagemanget i samhället i stort som vi kan se, beror till stor del på att det sociala ideella engagemanget ökar och i den sektorn återfinns främst kvinnor. Om utvecklingen håller i sig kommer det år 2015 att vara lika många kvinnor som män som gör ideella insatser i Sverige.

Samma motiv men olika engagemang
Det viktigaste motivet för ideellt engagemang är att få göra gott, att få ge sitt bidrag till något man själv tror på och tycker är viktigt. Samma motiv kommer överst på listan oavsett i vilken ålder man är, om man bor i stad eller på landsbygd, är hög- eller lågutbildad, yrkesarbetande eller arbetssökande, man eller kvinna. Det kan man se i de studier som gjorts över den ideella sektorn i Sverige sedan början 1990-talet.
   Där kan man också se att även om motiven är desamma, spelar kön roll för vilken sorts engagemang man väljer. Medan männen dominerar i de insatser som ger möjlighet till makt, påverkan och inflytande, återfinns kvinnorna främst i den sociala delen av frivilliginsatserna. Sambandet mellan kön och styrelseuppdrag i ideella sektorn är väldigt starkt. Förutom ålder, är kön den starkaste särskiljande faktorn när det gäller engagemang i styrelseuppdrag. I åldersgruppen 16-24 år är lika många kvinnor som män engagerade i ideella styrelseuppdrag, men därefter drar männen ifrån.
   Den allra största skillnaden mellan andelen män och kvinnor i beslutande organ finns inom de socialt inriktade föreningarna, alltså inom det område där kvinnorna allra tydligast är i majoritet. Så även om man som man respektive kvinna går in i ett ideellt engagemang med samma motiv, går man in i olika uppgifter och inom olika områden. Detta trots att kvinnorna i frivilligsektorn i högre grad än männen är högutbildade, har väl utvecklade kontaktnät och kan betraktas som resursstarka.
   Idrotten engagerar både flest män och flest kvinnor. Men medan männen återfinns i styrelser och i utbildningsinsatser, finns kvinnorna inom administration och praktiska uppgifter.
   Om man tittar på vilka slags föreningar människor är engagerade i, kommer efter idrotten för både kvinnor och män, kulturföreningar. Därefter blir kvinnorna bredare i sitt engagemang. Männen återfinns i fler föreningar av samma sort, medan kvinnorna väljer humanitära, kyrkliga, föräldraföreningar mm. Man kan alltså se att när vi på vår fria tid, fritt väljer vad vi vill engagera oss i, blir valet olika beroende på om vi är män eller kvinnor.

Vi satsar olika mycket tid
Männen satsar mer tid i sitt ideella engagemang än kvinnorna. På frågan var man tar tiden ifrån svarar männen att man tar tid från familjen och arbetet. Kvinnorna väljer bort hushållsarbetet.